Negativ !!!!
Jag försöker se de mesta positivt, men ibland är det bara såå skönt att skriva av sig, om sånt man tänker eller känner. Och det är klart att det lätt uppfattas som negativt av dom som läser och inte känner mig !
Jag tar den största delen med barnen själv.. ibland kan jag känna mig ledsen för Patriks skull, hur mycket han faktsikt missar med barnen.
Det är mycket sällan Patrik är hemma från jobbet.. om han inte bett om ledigt av särskilda skäl.. man kan inte annat än få ett nej när man frågar om ledighet.
Jag kämpar själv med barnen när dom har feber och är sjuka, jag lagar mat med alla barn så det är så gott som klart när Patrik kommer hem.. Jag drar ett tungt lass.. men jag gillar det =)
Jag trivs med att ha det så...
Att ha Patrik är en otrolig rikedom, och våra barn.
Jag älskar honom väldigt mycket !
Jag är oerhört tacksam över allt i livet ... det går inte en dag utan att jag gläds över vilken härlifg familj jag har, vilka fantastiska vänner och hur härligt livet är... trots alla svåra motgångar vi stött på.
Även om jag bara ibland vill strunta i allt och flytta hemifrån, ringa efter Patrik så han får komma hem så gör jag inte det.
Han har ett jobb att sköta... det är han som ser till att pengarna rullar in varje månad, och han har ett ansvar mot sin arbetsgivare.
Jag kan skatta mig lycklig över att jag inte vart sjuk på säkert 10 år... Hade jag haft lätt för att bli sjuk så hade nog situationen sett annorlunda ut... då hade jag kanske behövt mer hjälp av Patrik.
Nu låter jag som värsta präktiga duktiga, men så är det inte heller..
jag blir visst trött på barnen, arg ibland och när kvällen kommer så kan jag tycka att det är förbaskat skönt att barnen äntligen ska lägga sig... =)
Vet egentligen vad jag vill få sagt ... bara att jag är tacksam över att jag har det som jag har det...
Lycklig !
I samma mening som jag skriver lycklig så kryper det dåliga samvetet på.. är detr ens möjligt att va lycklig när vi förlorat William... HUR är det möjligt ?
Men vi är det.. lyckliga alltså.. i saknad o sorg och ledsamheter, så är vi lyckliga och glada... !
Livet har gått vidare.. vi måste leva vidare, varje dag, utan William... hur det nu är möjligt !!
oj vilket snurrigt inlägg... har ingen poäng... men jaja... det roade säkert nån att läsa :)
Vilken underbar kärleksförklaring till Patrik, dina barn o Livet!!!
Härligt!!! puss puss
det roar ingen att ni måste leva utan ert barn, det hoppas jag verkligen. Men det gläder mig att ni har funnit den styrka som krävs för att leva vidare så länge, tills ni får träffa William igen. Ett tänkvärt inlägg, man måste försöka uppskatta det man har, inte ta allt för givet. Kram
hej från en okänd änglamamma & mamma,om du inte redan förstått så är det kärleken till livet du just beskrivit. jag tror att vi som mist barn ibland har svårt att inse att vi faktiskt FÅR var alldeles lyckliga även om smärtan och sorgen finns där ständigt. svårt att beskriva men jag tror du förstår, låt kärleken strömma! Kram
underbart att läsa om lyckan och kärleken till din familj, din underbara familj,
saknaden,sorgen och längtan efter eran lille Wille kommer alltid göra sig påmind, Det är en skit jobbig känsla att sakna,längta och sörja någon man inte längre har i livet.
men ni kommer ses igen, men förhoppningsvis är det länge kvar
stor kram till dig!
Jag vill bara tala om att jag tycker Du och hela din familj verkar vara så underbar. Din syn på allt får mig att fundera på varför jag gnäller för småsaker, jag menar verkligen det för dom sakerna jag gnäller över är en skitsak jämfört med vad ni har gått igenom.
Önskar Dig och din familj all styrka!!!
Du är inte alls negativ. Det härliga med din blogg är att du alltid skriver så himla bra.
Du slriver om sånt som många tänker men inte vågar skriva eller tala om.
Fortsätt göra det. Hälsningar från en trogen läsare
Hej Therese.
Jag vet hur du menar. Att få skriva av sig ibland, även om det låter negativt. Det gjorde jag mycket med, dock många som klagade på det i min blogg tyvärr. Men sanningen är oftast en annan i verkligheten. Kram
